Jag träffar naturligtvis (som tur är…) en massa människor, och relativt ofta nya människor jag inte träffat förut. När jag gör det på uppdrag eller för en arbetsgivare är det naturligt att dela ut ett visitkort från det företaget, men nu är det ju ofta enbart mig själv jag representerar. Och hur ska ett visitkort för mig själv se ut?

Jag brottades förvånansvärt länge med den här frågan, så pass att jag började fundera på varför. Prestationsångest? Överdriven ödmjukhet? Brist på grafisk idé? Kanske en kombination av alla tre.

Men egentligen har jag gått och ruvat på en idé ganska länge, en idé som föddes ur en konversation med Jenny Hermelin som tog fram ett ordmoln (“word cloud”) för sig själv och sin firma. Varför inte göra ett för mig själv och min yrkesprofil, och ha hela molnet som baksida på kortet, med kontaktuppgifter på framsidan? Så här blev det:

Framsidan hade jag lite bekymmer med också, mest för att jag hade svårt med layouten tills jag insåg att det faktiskt är rätt få saker jag verkligen behöver få med på framsidan – jag har ju ingen besöksadress egentligen. Så jag nöjde mig till sist med följande:

Lite kul: den första jag delade ut ett sådant kort till sa spontant “det här var snyggt, du måste anlitat någon grafiker eller designer för det här?” (Uppenbarligen är det inte för mycket ödmjukhet som styr vad jag skriver om i alla fall…!)